Tenn stämplar sverige

När järnspisen kom krävdes kopparkärl och med porslinets genombrott i slutet av 1800-talet konkurrerades de otympligare tennföremålen snart ut, säger Erik Ingare på auktionsfirman Bukows-kis i Stockholm.

Nästan helt borta

Under flera årtionden var tennet nästan helt borta och först när Estrid Ericson startade Firma Svenskt Tenn i Stockholm och knöt duktiga formgivare till sin tenntillverkning fick materialet ett nytt uppsving.

- Tenn har ofta varit den fattiga kusinen som försökt efterlikna silver, men nu fick tennet en egen identitet, säger Sofia Rudling på Bukowskis.

Föremål från Firma Svenskt tenn ska inte förväxlas med alla andra tennföremål från 1900-talet som stämplats "svenskt tenn".

På 1700-talet började alla tennföremål att stämplas och det är en tradition som håller i sig än idag.

Gamla tennstop kan man där-emot hitta väldigt billigt, säger Erik Ingare.

- Man kan köpa ett tennstop från 1700-talet för 800 kronor. Finhalten anges i tusendelars renhet. En kvalitetspresent helt enkelt som traditionellt delats ut som gåva vid högtider som dop, bröllop, avtackning med flera.

Tenn som idrottspris

Idrottspriser i tenn har svalnat en aning just för att de är förhållandevis ganska dyra jämfört med moderna pokaler i andra material.

Fram till och med 1912 varade skyldigheten att kontrollstämpla tenn i Sverige.

- I slutet av 1800-talet dog produktionen av tenn nästan ut i Sverige. 1759 avbröts alla tidigare serier och man började om från början igen med bokstaven A. När hela alfabetet (med undantag
av J, W, Å, Ä och Ö) var genomgånget år 1782, lade man till en 2:a bakom bokstäverna och efter ytterligare 24 år en 3:a o s v.

Eftersom namnstämpeln kan byta innehavare genom åren, fungerar årsbeteckningen som ett bra komplement vid identifieringen av tillverkaren av ett visst arbete.

Den som stämplar sin namnstämpel på ett ädelmetallarbete ansvarar också för att den angivna finhalten stämmer.

Ortsmärke

Ortsmärket anger tillverkningsorten eller importörens hemvist. Den svenska namnstämpeln består alltid minst av två stora bokstäver placerade efter varandra i en rektangulär figur. Efter en stunds letande bland tyska stämplar finner vi att föremålet med största sannolikhet är tillverkat hos Otto Wolter verksam mellan 1875-1991 i orten Schwäbisch Gmünd.

Långt ifrån allt importerat silver har fått med den svenska kontrollstämpeln.

Kattfoten har sitt ursprung från lilla riksvapnet Tre Kronor i en trepassformad sköld. I det här fallet representerar stämpeln Stockholm. Vi har med vänlig tillåtelse från Swedac publicerat förteckningen över ortsmärken. (PDF-fil)

Kontrollstämpel

Kattfoten infördes 1754 som en opartisk kontrollstämpel. I det här fallet säger bokstaven S stämplat i en sexhörning oss att materialet är silver samt att finhalten är garanterad genom stämplingen.

Här följer en liten historik

Kontrollstämpling i Sverige har sina rötter så långt tillbaka som år 1485 vid tiden för Sten Sture Den Äldre.

1489 påbjöds det av Svea Riksråd att ädelmetallföremål skulle förses med mästarstämpel.

Under 1500-talet uppkommer stadsstämplar vid sidan av mästarstämpeln.

1680 införs bokstäverna för statstämplar.

1754 tar staten över kontrollen av finhalten för allt guld, silver och tenn som tillverkades inom riket.

1988 återgick ansvaret för konstrollstämpling till branschen.

S för silver, P för platina
Bokstaven S efter kattfotstämpeln representerar Silver som material.

Bokstaven P innebär att ädelmetallföremålet är kontrollstämplad Platina.

Finhaltstämpel

Finhaltstämpeln anger vilken halt föremålet innehåller.

Men många föreningar som varit aktiva sedan 50 och 60-talet använder fortfarande tennpriser av tradition. Från 1694 stämplades allt tenn med stämplar för tillverkningsort, mästare och årsbokstäver. På stämpeln ovan ges exempel på ryskt silver utan svensk kontrollstämpel.