Språktest äldreomsorg exempel

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ta fram ett språktest för att säkerställa att medarbetare i omsorg och äldreomsorg har tillräckligt goda kunskaper i svenska för att på ett tryggt och rättssäkert sätt kunna vara en del i verksamheten och tillkännager detta för regeringen.

Både Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och Coronakommissionen har rapporterat om bristande svenska inom äldreomsorgen.

Det dröjer dock innan språkkravet kan bli verklighet. Men låt oss börja med en nulägesanalys.

Nuläget: brister i personalens språkkunskaper

Företrädare för landets äldreomsorg vittnar om att det finns utbredda språkproblem över hela landet, hos tillfälligt anställda, tillsvidareanställda och även hos den utbildade personalen.

Men att utvärdera språklig förmåga och införa språktest kommer inte utan utmaningar.

Språkliga utmaningar – och deras lösningar

Det finns flera utmaningar kopplat till att testa språklig förmåga på blivande och befintlig personal. Inom äldreomsorgen, där mötet mellan människor är centralt, kan bristande språkförståelse leda till missförstånd, oro och i värsta fall vårdskador.

Tanken är att ni ska utveckla både er kommunikation och er sociala arbetsmiljö, och ha roligt tillsammans.

Alla samtal är upplagda på samma sätt, med tydliga instruktioner och färdiga PowerPoint-presentationer. Genom att använda språktest vid rekrytering och för befintlig personal får arbetsgivare ett tydligare underlag för att skapa bästa förutsättningar för språklig utveckling och på så vis ge både personal och brukare en säkrare vardag.

Att språktesta personal inom äldreomsorgen är en fråga som berör och engagerar på många plan – från brukarens rätt till en trygg omsorg och att ge vårdpersonal bästa förutsättningar att utföra sitt arbete, till diskussioner på högsta politiska nivå.

Nu vill vi tydliggöra språkkraven så att kommunerna får en möjlighet att helt enkelt kontrollera vilka kunskaper de som ska anställas har i svenska språket, säger Anders Ygeman.

– I och med att kriterierna varit ganska otydliga är det alltför många som inte talar tillräckligt bra svenska och därmed alltför många äldre som inte får tillräckligt bra omsorg, konstaterar Anders Ygeman.

Pengar finns

Språkbedömningsstödet är främst tänkt att användas vid nyrekrytering av personal men ska också kunna användas för att se om befintlig personal har behov av att stärka sina kunskaper i svenska.

Når man inte upp till kraven är det upp till arbetsgivaren att utbilda.

Även Inspektionen för vård och omsorg (IVO) rapporterar om brister i språkkunskaperna hos äldreomsorgens personal.

Bristande språkförmåga hos omsorgspersonalen kan leda till patientsäkerhetsbrister och att vårdinsatser utförs felaktigt - eller i värsta fall inte alls.

Dessa finns nu på olika nivåer redor för att vara en del i den svenska arbetsmarknaden. För detta har kommunerna fått 61 miljoner kronor per år fram till 2024, enligt Ygeman.

Nästa år

Behoven att förbättra språkkunskaperna är på många håll mycket stora. Detta ställer krav på verksamheter att göra språkliga bedömningar inför både rekrytering och språkhöjande insatser av befintlig personal.

Härav behöver studier med tydlig målbild tas fram, test för ändamålet skapas och kravet på godkänt prov tas med vid anställning inom omsorg och äldreomsorg. Och vet du hur du skulle navigera mellan språkrekommendationer och språkkrav för att inte äventyra kompetensförsörjningen?

Vi på Educateit vet att det här är frågor som många inom äldreomsorgen brottas med. Med 20 års erfarenhet av att utveckla språktest och att göra språkliga bedömningar erbjuder vi en smidig lösning för objektiva och likvärdiga bedömningar av språklig nivå för både befintlig personal och vid rekrytering.

Det är i dagsläget en utmaning att hitta personal med rätt kompetens.