Kons mjölkproduktion

Flest mjölkkor finns i Västra Götalands län följt av Kalmar och Skåne län. Resultaten kan dock variera beroende på uppfödningsmodell och uppfödningstid. De kor som inte skulle gå vidare inom mjölkproduktionen seminerades med köttras för att undvika överskott av rekryteringskvigor.

Fruktsamhet ökar livslängden

Resultaten visade att kornas genomsnittliga livslängd ökade mest genom att förbättra fruktsamheten.

Under kontrollåret 2023/2024 återfanns cirka 60 procent av landets mjölkkor i besättningar anslutna till Kokontrollen. En mindre andel av mjölkraskorna är svensk jersey (SJB) och svensk kullig boskap (SKB) inom vilken raserna rödkulla och fjällras ingår. Mjölkproduktionen per ko och år var 11 244 kg energikorrigerad (ECM) mjölk för kontrollerade kor.

Flera orsaker till tidig utslagning

Som orsak till tidig utslagning anger lantbrukare ibland önskemålet om att snabbt få in yngre kor i produktionen då de har större genetisk potential att producera jämfört med äldre kor.

I besättningen kallad behåll behölls alla kvigkalvar för rekrytering. Olika typer av juverproblem med till exempel täta spenar, avläkta eller akuta juverinflammationer kan minska mjölkproduktionen kraftigt. Denna grupp jämfördes med sju andra ”besättningar” som simulerades med hjälp av programmet Sim Herd. Det beror på rekryteringskvigornas längre uppfödningstid fram till inkalvning jämfört med uppfödningstiden för köttraskorsningar till slakt.

När utsläppen delades upp i olika djurkategorier speglas främst antalet djur per kategori mot storleken på utsläppen.

Argument som också är värda att beakta när det är dags att gallra ut kor till slakt.

Oavsett orsak leder en hög rekryteringsprocent tillbehov av ett stort antal kvigor för att ersätta korna. Genom att optimera vissa skötselåtgärder finns det alltså potential att öka hållbarheten, både miljömässigt, ekonomiskt och socialt.

En aspekt på hållbarhet är att mjölkkornas livslängd ofta är förknippad med djurvälfärd ur konsumenternas perspektiv.

I den senare besättningen användes också mer köttrassemin, vilket minskade antalet rekryteringskvigor. Och omvänt, att spara ett stort antal kvigor för rekrytering kräver många platser i mjölkstallet och då kan i övrigt friska mjölkkor bli utslagna för att ge plats till nykalvade kvigor. Och i en besättning maximerades användningen av könssorterad semin, för att få mjölkraskvigor från de bästa mjölkkorna.

Flest kor per besättning finns dock i Halland (139 kor) följt av Gotland (133 kor) och Skåne (123 kor). Animal, 18:101051.