Ändrade arbetsuppgifter efter föräldraledighet
Hem / Juridik, Samhälle & Myndigheter / Ändrade arbetsuppgifter efter föräldraledighet
Svensk rätt verkar inte ha lyckats tillgodose detta genom nuvarande regelverk. Detta är tillåtet förutsatt att det syftar till att skydda den gravidas hälsa och säkerhet. Att i det läget ålägga arbetstagaren att handlägga en annan ärendekategori än de hon jobbat med tidigare fick, enligt domstolen, anses som en sådan omplacering som missgynnandeförbudet ska skydda mot.
Arbetsdomstolen poängterar också att föräldraledighet inte behöver vara det enda eller ens det avgörande skälet till att den föräldralediga missgynnas. Vidare ansåg Arbetsdomstolen även att det fanns ett samband mellan avslutandet av ledigheten och missgynnandet och att eftersom de tidigare arbetsuppgifterna fanns kvar var beslutet att tilldela henne andra arbetsuppgifter inte en följd av föräldraledigheten.
Vad innebär det för er arbetsgivare?
Detta innebär att arbetsgivare framöver måste vara mer aktsam över eventuella förändringar av arbetsuppgifter för en anställd som kommer tillbaka i tjänst jämfört med tidigare.
Rätt till bibehållen inkomst är enligt Arbetsdomstolen sådan rättighet som har så kallad direkt effekt för EU:s medlemsländer. I båda fallen konstaterade Arbetsdomstolen att arbetsgivarna hade agerat i strid mot föräldraledighetslagen respektive EU:s mödraskyddsdirektiv och kom med klargöranden om tillämpningen av dessa regelverk.
Arbetstagares rätt att återgå till sina arbetsuppgifter
Den ena domen (AD 2025 nr 53) handlade om en arbetstagare som arbetade som biståndshandläggare i en kommun och som efter sin föräldraledighet blev placerad att handlägga nya ärendetyper.
Ett centralt skydd i föräldraledighetslagen är förbudet mot missgynnande behandling.
balansdirektivet föreskriver att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagare, i slutet av en föräldraledighet, har rätt att återgå till sina arbeten eller till likvärdiga tjänster på villkor som inte är mindre förmånliga för dem en föräldraledig arbetstagare ska ha rätt att återgå till. Den rättsregel som Arbetsdomstolen förefaller formulera är att en föräldraledig som återgår i arbete får omplaceras till andra arbetsuppgifter endast om det är omöjligt att låta arbetstagaren återgå till sina tidigare arbetsuppgifter (till exempel för att arbetsuppgifterna inte längre finns kvar när arbetstagaren återgår i arbete efter föräldraledigheten).
Vilka förändringar i arbetsuppgifter och arbetssituation som en medarbetare som återvänder från föräldraledighet behöver tåla är inte alls lätt – om överhuvudtaget möjligt – att utläsa av lagstiftningen.
Arbetsdomstolen vägde i sin bedömning arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet mot arbetstagarens rätt att inte missgynnas på grund av föräldraledighet.
Målet handlar om det starka skydd som finns för föräldralediga arbetstagare i 16 § föräldraledighetslagen. Den anställde var gentemot arbetsgivaren öppen med att hon ville ha tillbaka sina gamla arbetsuppgifter.
Vad gäller föräldraledighetslagen från 1995 reglerar den rätten för anställda att vara föräldralediga.
Ny dom
Enligt domen, AD 2025 nr 53, var det fråga om en biståndshandläggare som kom tillbaka från föräldraledighet och blev tilldelad andra kategorier av ärenden att handlägga än de hon hade haft före föräldraledigheten.
Utrymmet för att genomföra förändringar på arbetsplatsen som påverkar en föräldraledig arbetstagare är därmed relativt litet, förutsatt att det finns ett orsakssamband mellan föräldraledigheten och beslutet om förändring. Hur lagstiftaren kommer att hantera den aktuella situationen återstår att se, men det är inte osannolikt att regelverket kommer att ses över.
Frågan som ska ställas är om arbetstagaren har behandlats sämre än hur en arbetstagare som inte är ledig från arbetet behandlas eller skulle ha behandlats. Vi välkomnar ert företag att höra av er till oss för arbetsrättsliga råd och hjälp i detta arbete.
Kontakta teamet här!
DELA: Fler nyheter
Två nya domar från Arbetsdomstolen förtydligar skyddet för gravida och föräldralediga arbetstagare
Sammanfattning
Under sommaren har Arbetsdomstolen meddelat två domar som båda berör arbetstagares rättigheter i samband med föräldraskap.
Mot bakgrund av detta, och med hänvisning till tidigare praxis, konstaterar Arbetsdomstolen att i det enskilda fallet kan missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen och den i EU-rätten grundade rätten att återvända till samma arbete eller ett likvärdigt arbete som en föräldraledig arbetstagare har när han eller hon återgår till arbete efter föräldraledigheten, innebära en begränsning av den arbetsskyldighet som annars hade gällt och därmed också en inskränkning i arbetsgivarens arbetsledningsrätt.
I sak gällde målet en biståndshandläggare hos en kommun som tidigare hade arbetat i huvudsak med äldreomsorgsärenden, men som efter sin föräldraledighet i stället fick arbeta med andra typer av ärenden, ärenden om stöd till funktionsnedsatta och socialpsykiatriska ärenden, som löd under andra lagstiftningar än hon tidigare arbetat med.
Den aktuella domen kan komma att få stor betydelse för gravida arbetstagare som åläggs arbetsförbud på grund av hälsoskäl och som därmed har rätt till kompletterande ersättning. handläggning av äldreomsorgsärenden – fortfarande fanns kvar och utfördes av en annan arbetstagare. Eftersom den missgynnande arbetsledningen skedde just när och för att arbetstagaren avslutade sin föräldraledighet, fick missgynnandet enligt Arbetsdomstolens mening åtminstone delvis anses ha skett av skäl som har samband med avslutandet av föräldraledigheten.
Att beslutet att tilldela medarbetaren andra ärendekategorier inte var en nödvändig följd av föräldraledigheten stod enligt Arbetsdomstolen klart.
Vid en eventuell omorganisation eller annan omfördelning av arbete bör förändringar alltid noggrant övervägas och dokumenteras, tillsammans med arbetsgivarens bedömning kring varför förändringarna har varit nödvändiga. Med hänvisning till förarbetsuttalanden utvecklar domstolen att nödvändig följd är när en viss följd eller effekt är en given konsekvens av hel eller partiell föräldraledighet, i den meningen att den inte går att undvika med mindre än att den föräldralediga arbetstagaren behandlas på ett mer gynnsamt sätt än andra arbetstagare på ett sätt som kan uppfattas som orättvist mot dessa eller annars framstår som orimligt eller uppenbart omotiverat.
När arbetstagaren återgick till arbetet efter föräldraledigheten blev hon i stället placerad att handlägga LSS- och socialpsykiatriärenden.
Arbetsdomstolen konstaterade att kommunens uppdelning av de olika ärendekategorierna hade medfört att biståndshandläggarna blivit specialiserade på sin ärendekategori och i princip aldrig handlade någon annan typ av ärenden.
När det gäller arbetstagarens rätt att återgå till sina arbetsuppgifter efter avslutad föräldraledighet, slår Arbetsdomstolen fast att denna rätt kan innebära en begränsning av den arbetsskyldighet som annars hade gällt. Eftersom arbetsgivarna hade följt det svenska regelverket ansåg Arbetsdomstolen dock att det fanns skäl för jämkning och arbetstagarna fick därmed 40 000 kr vardera i diskrimineringsersättning.
Vinges kommentar
Rättsfallen förtydligar de rättigheter som arbetstagare har i samband med föräldraledighet och vid arbetsförbud under graviditet.